Vecka
20 (17- 23 maj) 1999
En händelserik försommarvecka i Söderköping.
Veckan
börjar med strålande solsken och varmt väder, efter en period av kallt, ruskigt
och
frostnätter,
värmer det själen extra mycket.
Som
före detta lantbrukare lever jag fortfarande med naturen och vädrets
skiftningar mycket
nära.
Många
tycker att bönder bara klagar, det är för övrigt inte sant, men man glömmer att
bonden
och
hans familj alltid varit väderberoende för sin försörjning.
För
inte så länge sedan innebar missväxtår hungersnöd och kanske att något av
barnen eller
någon
äldre anhörig inte klarade nödåret.
Idag
är det som väl är annorlunda i Sverige ingen skall behöva lida brist på mat,
för många av
oss
är problemet istället att göra av med de kalorier vi stoppar i oss.
Bondens
beroende av vädret finns dock fortfarande kvar och flera dåliga skördeår kan
äventyra
företagets överlevnad, han kanske får gå från gård och grund.
Här
måste jag "dra en rolig historia". En inte allt för insatt"
sommargäst" ställde frågan till en
bonde
som klagade över att han inte ens fick utsädet tillbaka. Ja, ja varför var du
så dum och
sådde
i våras då?
Nu
när solen strålar, allt i naturen
grönskar och jorden ser ut att "reda sig" på den sista åkern,
finns
det nog ingen som är sådan pessimist att man låter bli att så, även om vädret
kommer att
ha
många skiftningar innan skörden är bärgad.
För
åtta år sedan, efter 30 år som mjölkbonde överlät jag och min hustru den gamla
släktgården
till en son (den åttonde generationen) och flyttade någon kilometer från själva
brukningscentret
till en ”undantagsstuga”.
När
den förhoppningsvis nionde generationen, 3-åriga sonsonen Oscar aldrig missar
traktormärket
på de traktorer han ser när han är ute och åker med farfar, finns det
naturligtvis
hopp
om en fortsättning av släkttraditionen.
Den
nuvarande bonden konstaterade häromdagen att jag var den första bonden som
flyttat
från
själva gården på snart 300 år, alla andra har levt där till sin död.
I
vår" undantagsstuga" som egentligen är en ombyggd mangårdsbyggnad,
lever jag och min
fru
fortfarande nära naturen, nästan varje morgon när vi kikar ut från
sovrumsfönstret kommer
råddjur
ut ur skogsbrynet för att beta eller dricka i den lilla vattendammen utanför.
Två
kanadagäss betar stadigt där tillsammans med 8 tjurar, ett andpar brukar häcka
på en
holme,
ibland kommer några tranor på besök från en närbelägen våtmark.
Allt
det här är underbar" hjämvila ".
Den
rekreationen behövs eftersom min fru driver ett eget företag och jag sedan lång
tid
tillbaka
är politiskt engagerad.
Sedan
början av 1980- talet har jag haft förmånen att arbetat ganska nära de olika
kommunalråden
i Söderköping.
Åke
Swanhed (c) var 1974-1976 Söderköpings Kommuns första kommunstyrelseordförande
som
heltidsanställdes som kommunalråd.
Följd
av Lennart Hanell (c) åren 1977-1982.
Under
de båda första kommunalrådens tid hade Söderköpings kommun en ganska lugn
utveckling.
Man tog fram nya planer för industrimark och för bostadsproduktion.
För
kommunledningen gällde det att som dåvarande vice ordföranden i KS Arne
Pettersson
(m)
uttryckte det" hålla i handbromsen".
2
Måndagen
den här veckan hade Kommunrevisionen kallat kommunledningen till
slutrevision
för
1998, det påminner mig om att jag varit ordinarie ledamot i Kommunstyrelsen och
kommunens
budgetberedningen sedan 1983, då Hans Mellström (c) valdes till kommunalråd.
Under"
Hans tid" var de stora frågorna som debatterades byggandet aven
utomhusbassäng
samt
ombyggnad och förbättring av nuvarande E-22ans genomfart, förbifarten
diskuterades
även
då livligt.
Dessutom
påbörjades en byggnation av villor och hyreshus som gjorde att befolkningen
ökade
ganska
mycket.
När
Bengt Almkvist sedan tog över rodret 1986-1995 blev det en händelserik period i
Söderköpings
Kommuns historia.
Befolkningsexpansionen
fortsatte i början på perioden, men avstannade under början av
1990-talet
i samband med att Sveriges ekonomi blev sämre och sämre.
Under
den tio-års perioden drog staten in statsbidrag eller lastade över verksamhet
på
kommunsektorn
för när det gäller Söderköpings Kommuns del uppskattningsvis motsvarande
5
till 6 skattekronor.
Det
är inte konstigt att bland annat det gatuunderhåll som diskuterades i Tisdagens
NT blivit
eftersatt.
Under"
Bengts tid " gjorde kommunen den största satsningen i historisk tid genom
att bygga
och
starta ett eget gymnasium.
En
investering som jag tror ingen ifrågasätter idag. Genom att försäljningen av
Söderköpings
Elverk
AB gav en reavinst på 40 miljoner behövde kommunen dessutom inte ta upp så
mycket
nya lån för att finansiera gymnasiebygget.
Planering
för byggnation av det centralt belägna Stationsområdet som legat oanvänt under
många
år påbörjades. Där har kommunen nu även tecknat hyreskontrakt för ett nytt
bibliotek
för
att fullfölja gymnasiesatsningen, kombinerat med ett infocenter för att
utveckla turismen.
När
Bengt sedan 1995 valde att trappa ned det politiska engagemanget till förmån
för familjen
och
firman, fick jag erbjudandet att ta över. Efter moget övervägande och med stor
ödmjukhet
tackade
jag ja, eftersom jag arbetat nära flera kommunalråd visste jag naturligtvis
vilket stort
ansvar
det är att ha huvudansvaret för kommunalverksamhet, den berör väldigt många.
Arbetet
är intensivt men mycket stimulerande, man följer det mesta som händer både i
och
utom
kommunen. Kan man sedan ta vara på eldsjälar med nya idéer och kanske hjälpa
till att
förverkliga
en del projekt känner man att man bidrar till en utveckling av samhället.
Ekonomin
var efter statens åtstramningar kombinerat med kommunala kostnadsökningar i
obalans.
1995 och 1996 gav därför stora resultatunderskott, framtiden såg mörk ut för
kommunens
ekonomi. 1997 blev därmed ett åtstramningarnas år, med bland annat uppsägning
av
fast personal.
Ett
mycket tungt år att vara ansvarigt kommunalråd, med många samtal från ibland
förtvivlade
människor.
Kostnadsanpassningen
tillsammans med ökade statsbidrag i takt med att statens ekonomi
förbättrades
gjorde att i 1998 års budget kunde den kommunala verksamheten försiktigt ökas.
Årsbokslutet
för 1998 som revisionen slutbehandlade i måndags gav sedan ett bra resultat.
Med
de extraordinära intäkterna på tre miljoner inräknade är resultatet i balans.
De
extraordinära intäkterna kommer från försäljning av Söderköpings Fjärrvärme AB.
Försäljningen
innebär förutom att kommunens låneskuld kan minskas, att det nya
närvärmebolaget
nu investerar i ny kraftvärmecentral samt ett fjärvärmenät utbyggt i hela
staden,
beräknad investering c:a 75 miljoner. Som "grädde på moset" kommer
enligt planerna
företag
och hyresvärdar att erbjudas förutom värmeleveranser, anslutning till ett
fiberkabelnät
för
snabbare dataöverföring.
Ett
annat litet udda projekt senaste åren, är när några eldsjälar kom och ville att
kommunen
skulle
bygga ett fritidshem kombinerat med en liten lantgård i anslutning till staden.
De
driver sedan Sofies Gård, verksamheten har rönt stor framgång och
uppmärksamhet.
Det
känns att framtidstron har ökat i hela kommunen, inte minst i Sankt Anna där
det nu är
aktivitet
i snart sagt varje buske.
Söderköpings
Kommun var den enda kommunen i Östergötland där befolkningen ökade
under
1998, en trend som håller i sig även i år enligt rapporter den här veckan.
Måndagskvällen
klarade jag två möten, kommunen kommer den 10 juni att tillsammans med
de
politiska partierna att inbjuda till ett informationsmöte på Rådhustorget.
Björn
Källström från EU~ kommissionens informationskontor kommer att informera varför
det
är så viktigt att alla röstar i valet till EU- parlamentet.
Naturskyddsföreningen
hade också kallat till ett möte om tänkta sträckningar för förbifart
E-22
Söderköping.
Efter
valet har vi nu ett nytt kommunalråd Barbro Tjernström (m).
Tisdagen
var kommunalrådet tillsammans med nya kommunchefen till Mariestad för att
diskutera
Göta Kanalsamarbete.
Förutom
att jag tisdag förmiddag diskuterat ett eventuellt EU- projekt med
representanter för
Länsarbetsnämnd
och Arbetsförmedling, fick jag rycka in och avtacka 50 Lettiska ungdomar
från
vänorten Talsi som varit här på besök samt spelat och sjungit under tre dagar i
samband
med
Nordenveckan som firas i Söderköping just nu.
Rödbetssoppa
med sur grädde stod på menyn vid avskedslunchen.
Nordenveckan
är en fantastisk satsning där Föreningen Norden tillsammans med
ungdomsföreningar
har ett späckat program hela veckan.
Tisdagen
gick i barnens tecken ettusentrehundra barn från kommunens förskolor samt låg o
mellanstadium
tågade genom stadens gator med Lettiska musikkåren i spetsen.
Under
slutet av veckan kommer bland annat 40 ungdomar från vänorten Tysvaer med
ungdomsbrassorkester
att medverka.
Veckan
avslutas med Storå-festival i Hamradalen.
Onsdag
kväll diskuterade den borgliga kommunfullmäktigegruppen budgetramar för år
2000,
då och
i framtiden måste kommunens ekonomi vara i balans enligt en ny lag.
Detta
kräver en stram budget, samtidigt som vi vet att vi pressar kommunens personal
till det
yttersta
samt att stora skolklasser och överinskrivning i barnomsorgen ger stora
påfrestningar.
Torsdag
förmiddag ägnas åt intern planering av ärendehanteringen i kommunhuset samt
ett
möte
om "Återvinningens" eventuella
återuppståndelse.
Fredag
är det så kallat P8 möte i Boxholm, de åtta mindre kommunerna i
Östergötland träffas
regelbundet
för att samordna verksamheter och utbyta erfarenheter.
Lördag.
Så
står vi inför en lång härlig Pingsthelg, när den underbara Svenska naturen står
som allra
fagrast,
gräset grönskar, slånbären blommar, nyvältade åkrar ligger släta och fina, här
och var
kan
man se tidigt sådda fält börja spira med hopp om en bra skörd.
När
björkarnas löv är som musöron då kan man tappa björksav och abborren leker,
säger
gamla
bondepraktikan.
På
Pingstafton skall vi fira äldsta barnbarnet Anna 11 år, som hon själv uttrycker
det,
”nästan tonåring ".
Livet
är härligt, jag har fått förmånen att för framtiden berätta litet om den kanske
vackraste
och
händelserikaste veckan under det sista året inför tusenårsskiftet.
Vid
pennan.
Östen
Johansson