Vecka 20 (17- 23 maj) 1999

En händelserik försommarvecka i Söderköping.

Veckan börjar med strålande solsken och varmt väder, efter en period av kallt, ruskigt och

frostnätter, värmer det själen extra mycket.

Som före detta lantbrukare lever jag fortfarande med naturen och vädrets skiftningar mycket

nära.

Många tycker att bönder bara klagar, det är för övrigt inte sant, men man glömmer att bonden

och hans familj alltid varit väderberoende för sin försörjning.

För inte så länge sedan innebar missväxtår hungersnöd och kanske att något av barnen eller

någon äldre anhörig inte klarade nödåret.

Idag är det som väl är annorlunda i Sverige ingen skall behöva lida brist på mat, för många av

oss är problemet istället att göra av med de kalorier vi stoppar i oss.

Bondens beroende av vädret finns dock fortfarande kvar och flera dåliga skördeår kan

äventyra företagets överlevnad, han kanske får gå från gård och grund.

Här måste jag "dra en rolig historia". En inte allt för insatt" sommargäst" ställde frågan till en

bonde som klagade över att han inte ens fick utsädet tillbaka. Ja, ja varför var du så dum och

sådde i våras då?

Nu när solen strålar, allt i naturen grönskar och jorden ser ut att "reda sig" på den sista åkern,

finns det nog ingen som är sådan pessimist att man låter bli att så, även om vädret kommer att

ha många skiftningar innan skörden är bärgad.

För åtta år sedan, efter 30 år som mjölkbonde överlät jag och min hustru den gamla

släktgården till en son (den åttonde generationen) och flyttade någon kilometer från själva

brukningscentret till en ”undantagsstuga”.

När den förhoppningsvis nionde generationen, 3-åriga sonsonen Oscar aldrig missar

traktormärket på de traktorer han ser när han är ute och åker med farfar, finns det naturligtvis

hopp om en fortsättning av släkttraditionen.

Den nuvarande bonden konstaterade häromdagen att jag var den första bonden som flyttat

från själva gården på snart 300 år, alla andra har levt där till sin död.

I vår" undantagsstuga" som egentligen är en ombyggd mangårdsbyggnad, lever jag och min

fru fortfarande nära naturen, nästan varje morgon när vi kikar ut från sovrumsfönstret kommer

råddjur ut ur skogsbrynet för att beta eller dricka i den lilla vattendammen utanför.

Två kanadagäss betar stadigt där tillsammans med 8 tjurar, ett andpar brukar häcka på en

holme, ibland kommer några tranor på besök från en närbelägen våtmark.

Allt det här är underbar" hjämvila ".

Den rekreationen behövs eftersom min fru driver ett eget företag och jag sedan lång tid

tillbaka är politiskt engagerad.

Sedan början av 1980- talet har jag haft förmånen att arbetat ganska nära de olika

kommunalråden i Söderköping.

Åke Swanhed (c) var 1974-1976 Söderköpings Kommuns första kommunstyrelseordförande

som heltidsanställdes som kommunalråd.

Följd av Lennart Hanell (c) åren 1977-1982.

Under de båda första kommunalrådens tid hade Söderköpings kommun en ganska lugn

utveckling. Man tog fram nya planer för industrimark och för bostadsproduktion.

För kommunledningen gällde det att som dåvarande vice ordföranden i KS Arne Pettersson

(m) uttryckte det" hålla i handbromsen".

2

Måndagen den här veckan hade Kommunrevisionen kallat kommunledningen till slutrevision

för 1998, det påminner mig om att jag varit ordinarie ledamot i Kommunstyrelsen och

kommunens budgetberedningen sedan 1983, då Hans Mellström (c) valdes till kommunalråd.

Under" Hans tid" var de stora frågorna som debatterades byggandet aven utomhusbassäng

samt ombyggnad och förbättring av nuvarande E-22ans genomfart, förbifarten diskuterades

även då livligt.

Dessutom påbörjades en byggnation av villor och hyreshus som gjorde att befolkningen ökade

ganska mycket.

När Bengt Almkvist sedan tog över rodret 1986-1995 blev det en händelserik period i

Söderköpings Kommuns historia.

Befolkningsexpansionen fortsatte i början på perioden, men avstannade under början av

1990-talet i samband med att Sveriges ekonomi blev sämre och sämre.

Under den tio-års perioden drog staten in statsbidrag eller lastade över verksamhet på

kommunsektorn för när det gäller Söderköpings Kommuns del uppskattningsvis motsvarande

5 till 6 skattekronor.

Det är inte konstigt att bland annat det gatuunderhåll som diskuterades i Tisdagens NT blivit

eftersatt.

Under" Bengts tid " gjorde kommunen den största satsningen i historisk tid genom att bygga

och starta ett eget gymnasium.

En investering som jag tror ingen ifrågasätter idag. Genom att försäljningen av Söderköpings

Elverk AB gav en reavinst på 40 miljoner behövde kommunen dessutom inte ta upp så

mycket nya lån för att finansiera gymnasiebygget.

Planering för byggnation av det centralt belägna Stationsområdet som legat oanvänt under

många år påbörjades. Där har kommunen nu även tecknat hyreskontrakt för ett nytt bibliotek

för att fullfölja gymnasiesatsningen, kombinerat med ett infocenter för att utveckla turismen.

När Bengt sedan 1995 valde att trappa ned det politiska engagemanget till förmån för familjen

och firman, fick jag erbjudandet att ta över. Efter moget övervägande och med stor ödmjukhet

tackade jag ja, eftersom jag arbetat nära flera kommunalråd visste jag naturligtvis vilket stort

ansvar det är att ha huvudansvaret för kommunalverksamhet, den berör väldigt många.

Arbetet är intensivt men mycket stimulerande, man följer det mesta som händer både i och

utom kommunen. Kan man sedan ta vara på eldsjälar med nya idéer och kanske hjälpa till att

förverkliga en del projekt känner man att man bidrar till en utveckling av samhället.

Ekonomin var efter statens åtstramningar kombinerat med kommunala kostnadsökningar i

obalans. 1995 och 1996 gav därför stora resultatunderskott, framtiden såg mörk ut för

kommunens ekonomi. 1997 blev därmed ett åtstramningarnas år, med bland annat uppsägning

av fast personal.

Ett mycket tungt år att vara ansvarigt kommunalråd, med många samtal från ibland

förtvivlade människor.

Kostnadsanpassningen tillsammans med ökade statsbidrag i takt med att statens ekonomi

förbättrades gjorde att i 1998 års budget kunde den kommunala verksamheten försiktigt ökas.

Årsbokslutet för 1998 som revisionen slutbehandlade i måndags gav sedan ett bra resultat.

Med de extraordinära intäkterna på tre miljoner inräknade är resultatet i balans.

De extraordinära intäkterna kommer från försäljning av Söderköpings Fjärrvärme AB.

Försäljningen innebär förutom att kommunens låneskuld kan minskas, att det nya

närvärmebolaget nu investerar i ny kraftvärmecentral samt ett fjärvärmenät utbyggt i hela

staden, beräknad investering c:a 75 miljoner. Som "grädde på moset" kommer enligt planerna

företag och hyresvärdar att erbjudas förutom värmeleveranser, anslutning till ett fiberkabelnät

för snabbare dataöverföring.

Ett annat litet udda projekt senaste åren, är när några eldsjälar kom och ville att kommunen

skulle bygga ett fritidshem kombinerat med en liten lantgård i anslutning till staden.

De driver sedan Sofies Gård, verksamheten har rönt stor framgång och uppmärksamhet.

Det känns att framtidstron har ökat i hela kommunen, inte minst i Sankt Anna där det nu är

aktivitet i snart sagt varje buske.

Söderköpings Kommun var den enda kommunen i Östergötland där befolkningen ökade

under 1998, en trend som håller i sig även i år enligt rapporter den här veckan.

Måndagskvällen klarade jag två möten, kommunen kommer den 10 juni att tillsammans med

de politiska partierna att inbjuda till ett informationsmöte på Rådhustorget.

Björn Källström från EU~ kommissionens informationskontor kommer att informera varför

det är så viktigt att alla röstar i valet till EU- parlamentet.

Naturskyddsföreningen hade också kallat till ett möte om tänkta sträckningar för förbifart

E-22 Söderköping.

Efter valet har vi nu ett nytt kommunalråd Barbro Tjernström (m).

Tisdagen var kommunalrådet tillsammans med nya kommunchefen till Mariestad för att

diskutera Göta Kanalsamarbete.

Förutom att jag tisdag förmiddag diskuterat ett eventuellt EU- projekt med representanter för

Länsarbetsnämnd och Arbetsförmedling, fick jag rycka in och avtacka 50 Lettiska ungdomar

från vänorten Talsi som varit här på besök samt spelat och sjungit under tre dagar i samband

med Nordenveckan som firas i Söderköping just nu.

Rödbetssoppa med sur grädde stod på menyn vid avskedslunchen.

Nordenveckan är en fantastisk satsning där Föreningen Norden tillsammans med

ungdomsföreningar har ett späckat program hela veckan.

Tisdagen gick i barnens tecken ettusentrehundra barn från kommunens förskolor samt låg o

mellanstadium tågade genom stadens gator med Lettiska musikkåren i spetsen.

Under slutet av veckan kommer bland annat 40 ungdomar från vänorten Tysvaer med

ungdomsbrassorkester att medverka.

Veckan avslutas med Storå-festival i Hamradalen.

Onsdag kväll diskuterade den borgliga kommunfullmäktigegruppen budgetramar för år 2000,

då och i framtiden måste kommunens ekonomi vara i balans enligt en ny lag.

Detta kräver en stram budget, samtidigt som vi vet att vi pressar kommunens personal till det

yttersta samt att stora skolklasser och överinskrivning i barnomsorgen ger stora påfrestningar.

Torsdag förmiddag ägnas åt intern planering av ärendehanteringen i kommunhuset samt ett

möte om "Återvinningens" eventuella återuppståndelse.

Fredag är det så kallat P8 möte i Boxholm, de åtta mindre kommunerna i Östergötland träffas

regelbundet för att samordna verksamheter och utbyta erfarenheter.

Lördag.

Så står vi inför en lång härlig Pingsthelg, när den underbara Svenska naturen står som allra

fagrast, gräset grönskar, slånbären blommar, nyvältade åkrar ligger släta och fina, här och var

kan man se tidigt sådda fält börja spira med hopp om en bra skörd.

När björkarnas löv är som musöron då kan man tappa björksav och abborren leker, säger

gamla bondepraktikan.

På Pingstafton skall vi fira äldsta barnbarnet Anna 11 år, som hon själv uttrycker det,

”nästan tonåring ".

Livet är härligt, jag har fått förmånen att för framtiden berätta litet om den kanske vackraste

och händelserikaste veckan under det sista året inför tusenårsskiftet.

Vid pennan.

Östen Johansson